Författar Arkiv

När börjar jämställdhet?

24 Nov

Jag frågade den före detta verksamhetschefen för Kvinnojouren om vad hon tänkte var den mest effektiva politiken för ökad jämställdhet. Min förväntan var givetvis att hon skulle börja prata om ökat antal skyddsboenden, bättre kunskap om våld i nära relationer bland rådmän i domstolarna och annat som har med samhällets skydd att göra. Men  hon sade istället att vi bör arbeta för  individualiserad föräldraförsäkring och att på riktigt satsa på barnen och deras syn på könsnormer.

Imorgon är det internationella dagen mot kvinnovåld och Feministiskt Initiativ släppte i torsdags en rapport om det alarmerande behovet av skyddsboenden för våldsutsatta kvinnor. Den visar att kvinnojourerna tvingas avvisa sju av tio kvinnor per dag för att skyddsboende inte finns. Kvinnojourer i Sverige verkar under ständig press; både ekonomiskt, fysiskt och psykiskt. Inga pengar finns, inga lägenheter finns och kvinnorna och deras barn mår ofta fruktansvärt dåligt.

Och ska man som kvinna som upplevt upprepade hot, kränkningar och våld från den person man en gång älskat tvingas utstå att leva gömd? Ansvaret måste väl ändå ligga på att rättsväsendet tar ansvar för att män som hotat, kränkt och slagit aldrig mer kan hota, kränka eller slå sin partner? Därför är det positivt att regeringen utsett en nationell samordnare med eget kansli som har befogenheter att arbeta med frågan. Förhoppningen är att hon har både budget och mandat för att påverka till att kvinnor som blivit hotade, kränkta eller utsatta för våld ska kunna leva resten av sin liv i frihet och utan rädsla.

Fria kvinnor ger nämligen också fria barn!

En liten jämställdhetsljusning

20 Nov gertrud

Mycket lite händer  i jämställdhetspolitiken idag. Det är knappt vi har en jämställdhetspolitik värd namnet. Inte ens på EU- nivå har regeringen mod nog att driva jämställdhetspolitik. Och jämställdhetsministern har dessutom inte ens ett eget departement . En ynka glädjande nyhet finns där dock. Sveriges kvinnolobby har fått 10 miljoner kronor från regeringen för att arrangera en nordisk konferens som ska ta pulsen på den jämställdhetspolitiska debatten och samla de nordiska konkreta förslag och strategier som behövs för att implementera FN- konventionen om kvinnors mänskliga rättigheter.

Nordiskt forum Malmö 2014- new actions on women’s rights, som konferensen ska heta, ska arrangeras i Malmö. Och det finns en naturlig orsak till det. Malmö kommun arbetar nämligen aktivt med jämställdhetsintegrering. Såhär beskrivs exempelvis effektmålen i utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering:

Effektmål

Alla verksamheter i förvaltningarna:

  • gör jämställdhetsanalyser kontinuerligt i det ordinarie arbetet
  • ser över vad innehållet i den övergripande utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering har för betydelse för den egna verksamheten
  • redogör i årlig kvalitetsdovisning eller motsvarande för insatser och hur målen för jämställdhet har uppfyllts.

Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering är en ambitiös plan för kommunens jämställdhetsarbete. Är den realistisk? Jag skulle säga att det är en ambitiös plan som kräver att chefer och ledare i organisationen har förståelse för planen och en vilja att följa den. Är den viktig? Ja, mycket viktig. I ett allt hårdnande samhällsklimat är det kvinnorna som får dra det tyngsta lasset. Vi hoppas nu på att fler kommuner tar efter Malmös goda exempel och utvecklar arbetet med jämställdhetsintegrering.

Vad hoppas då vi på att man ska diskutera på konferensen?

Våra förslag är:

  • Kvinnors rätt till utbildning. Ja, det kan te sig självklart idag men när utbildning blir en kostnadsfråga tenderar kvinnor att utbilda sig i lägre grad. Utbildning handlar också om att ha tillgång till samhällsinformation och att kunna göra självständiga val. Därför behöver frågan ständigt bevakas.
  • Kvinnors sysselsättningsgrad. Eftersom individens frihet att göra egna självständiga val är beroende av hens ekonomiska frihet är kvinnors frihet ofta begränsad. Kvinnor arbetar  färre timmar i veckan än män och får dessutom mindre i plånboken för dessa arbetade timmar. Strukturer som förstärker problematiken med att utjämna ojämlikheten kommer att fortleva om kvinnor inte får mer i plånboken.
  • Dessutom sliter kvinnor ut sina kroppar tidigare än män. Vilken kompensationspolitik finns för detta när vi förväntas arbeta till högre ålder?
  • Vilken politik planeras för att kompensera för att det är vi unga kvinnor som är hemma mest med inte bara våra nyfödda barn men också med våra sjuka barn? Hur ska män uppmuntras ta ett jämställt ansvar för hemmet?
  • Vilken politik finns för att vi som idag är unga kvinnor inte ska sluta förvärvsarbeta för att om några år på heltid tvingas ta hand om våra åldrande föräldrar? Har regeringen faktiskt tänkt på vilken brain drain det skulle bli på arbetsmarknaden?

 

Ps. Vi ser fram emot er inbjudan till konferensen! Ds.

/Elin

Kom på seminariet ”Jobb som hatar kvinnor” under feministiskt forum

30 Apr

Unga S-kvinnor Rebella bjuder in till ett seminarium för att diskutera hur unga kvinnors jobbsituation och arbetsvillkor ser ut på den svenska arbetsmarknaden. Hur kommer det sig att kvinnor i högre utsträckning är sjukskrivna, har sämre betalt för lika arbete och saknar rätt till heltid? Hur ser verkligheten ut för unga kvinnor på arbetsmarknaden och hur ser karriärmöjligheterna ut? Vad beror problemen på? Hur löser vi problemen och hur ser de politiska förutsättningarna för förändring ut?

Kom och lyssna på ett samtal med Moa Neuman (bland annat ordförande i S-kvinnor i Stockholm), Shadé Jalali (jämställdhetsexpert på Unionen) och Paulina de los Reyes (professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet).

Tid: Katasalen, ABF- huset, Sveavägen 41
Plats: Lördag 5/5 11.15

Kom, kom!

Smarta unga S-kvinnor gör världen enklare att leva i

13 Apr

De 30-tal förslag i den nya antikrångelkatalogen som presenterades av Försäkringskassan igår kommer att underlätta mycket om de blir verklighet. Främst för familjer mitt i livet, med barn och ofta ett heltidsarbete. Vi är många föräldrar som inte hinner, glömmer eller helt enkelt struntar i att fylla i anmälan samt ansökan (det är två steg!) om tillfällig föräldrapenning under barnets första sjukdag. Många föräldrar har ett flexibelt arbete och kan till och med vobba, det vill säga arbeta hemifrån under barnets sjukperiod, och slipper därmed att ha kontakt med Försäkringskassans system. Andra föräldrar har fullt sjå med att ta hand om ett sjukt barn så att de inte hinner anmäla och ansöka om tillfällig föräldrapenning. Det finns även föräldrar som anger att de tar semester för att vara hemma med sina sjuka barn. Då kan man undra hur tillmötesgående systemet är.

För många unga kvinnor med eller utan barn är dessutom bostadsbidrag en viktig källa till försörjning och det är tacksamt att reglerna har setts över så att fler kan ges tillgång till att söka.

Vi behöver försvara våra socialförsäkringssystem och förbättra dem så att ännu fler människor får en större trygghet i sin vardag. Därför är enkla regler och system ett sätt för våra myndigheter att närma sig medborgarnas behov så att hen kan använda systemen när hen behöver dem. Enkla regler skapar givetvis även ett större förtroende för myndigheter.

Jag hoppas nu att Ulf Kristersson förstår föräldrars behov av förenklade system. Och Ulf, vi lovar att inte överutnyttja systemet bara för att förskoleintyget slopas.

Så, tack Karin för att du har varit med och utformat idéer till ett smartare system för oss som ofta kommer i kontakt med er. Och tack för det nya ordet antikrångelkatalog.

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.